Check my head - januari...

God kväll,

kära okända läsare. Nu är det dags för mig att ändra stil på den här bloggen igen. Den har känts mest som en icke-existerande reklamplats på sista tiden, så jag tänkte göra om den till en "rant"-blogg istället. Eller kanske lite som en skunk-dagbok. Kom på att jag saknade ett ställe att gå loss lite personligt på saker som legat och gnagt i huvudet ett tag. Och att jag behöver en backspegel på tillvaron som gör att jag ställer saker i proportioner och ser till att någonting händer i mitt liv. Så det är vad som kommer att följa - lite mer personliga saker. Naturligtvis kommer det ingå musik, böcker och film också - det är ju liksom oundvikligt när det gäller mig - men, summan av kardemumman, viktigast just nu är att bara få skriva av sig lite grann. Hoppas de eventuella läsare jag har inte blir alltför avskräckta...

Så... Jag fattar inte att januari redan är slut. Jag skulle ju hinna så himla mycket - istället har jag fastnat i något sorts arbetskoma, som gör att allt i livet handlar om arbetet. Inte bra. Dessutom utsätts jag bara för dåliga sidor av arbetslivet för det mesta - från arbetskonflikter till snorungar som beter sig konstigt på skolan. Med mera. Man längtar lugnt efter att få arbeta med "normala" människor nån gång - människor med en hälsosam inställning till sitt liv och leverne. Kanske det är därför som det blivit så mycket noise på den sista tiden i musikväg. Den där gamla klyschan om oljud som en ventil för jobbiga känslor - vet inte riktigt om det stämmer. Samtidigt vill jag att det ska bli vår snart - så jag får lyssna på lo-fi och snäll-indie och hänga i någon park. Shit - det var ju vad jag lovade mig själv om förra sommaren och se hur det gick... Anyways.

Ok, så det är nästan ett år sen mitt liv förändrades på allvar senast. Det känns som jag levt i något slags vakuum sen dess och kanske, lite grann, först nu börjar vakna upp ur någon dvala. Börjar sakta fatta att jag måste göra något mer av mitt liv innan det är försent eller nåt. Jag börjar bli pinsamt irriterad på avsaknad av förändringar här i Växjö - det känns liksom stelnat och fastfruset. Allt är sig förbannat likt. Inte så att något egentligen är dåligt eller tråkigt - det känns bara lite färdigt på nåt sätt. Hej, det där är ingen kritik mot vänner och bekanta i stan - det är inte det jag menar. Men jag får galet mycket lust att göra något totalt dumt, galet och oväntat bara för att förvåna och gå mot strömmen. Det är bara det att jag vet att ingen skulle liksom bry sig ändå.

Några bra grejer har dock hänt - min medverkan i Klubb Super-8 Växjö, en nyårsfest och några bjudningar / fikastunder, Johan och mins framtida kassett som börjar ta form, böcker jag läst och musik jag hört, min nya inredning med bord, stolar och bokhyllor...

Men jag måste tänka bort min relativt goda materiella standard och börja ta hand om vad jag ska göra av min situation i stället. Bra idéer mottages gärna. Förväntar mig att den första blir att jag ska sluta skriva såna här pubertala bloggningar i vuxen ålder. Antar att jag inte kan göra så mycket åt det. Istället tycker jag om positiva förslag - vad vet jag, "Häng med oss och bowla" eller "låna mig din bästa bok" - bara något som gör att vardagens ekorrhjul inte känns så himla ekorre-dimensionerat. Nä, nu får jag sluta upp med tråk-snacket. Måste dra och göra en trevlig kopp te.

Här är ett par saker ni borde utsätta er för, i brist på en bättre avslutning:

Musik:

Bobb Trimble - Harvest of Dreams
Magik Markers - Boss
Sightings - Through the Panama

Film:

Martin (av George Romero)
Eaten Alive (av Tobe Hooper)
The Assasination of Jesse James by the Coward Robert Ford

Bok:

Cormac McCarthy - The Road